dagarna passerar förbi med dom är osynliga nog för att vi inte ska lägga märke till dom. jag har snart levt arton år men det jag lagt bakom mig känns som en dimmig gröt - tänk så många dagar jag inte har något minne av. vad är meningen med dom dagarna? jag förstår verkligen inte livet.
"om jag ska gå sönder, kan väl någon annan bli lite lycklig. varsågod ta en lunga, jag kan ju ändå inte andas" -sandra beijer.
med små, små bokstäver skrev jag dit raderna på kanten av mitt donationskort. det är egentligen om kärlek men det passa bättre till hela livet tror jag.
"annars kommer dagarna gå, och hjärtat kommer förbrukas, till ingen nytta."
jag undrar var han som skrev det är just nu. han försvann med några ord om frankrike, jag undrar om han kom dit. men vad är nyttan? hur gör man nytta med ett hjärta? det förklarade han aldrig.
på mattelektionerna var jag rätt bra. men jag kunde inte räkna ut saker om jag inte visste varför man tar det minus det, kunde inte bara få reglerna förklarat för mig och säga okej. jag behövde första själv vad jag höll på med. kanske är det så med livet också? snart kommer lärarna och säger till mig, du tar det upphöjt i och delat med det, och för att då blir det såhär. då lever dy livet på rätt sätt som man ska och då blir det bra, mvg och stjärna i marginalen till dig.
annars kommer jag bara fortsätta tumla runt i yttre rymden.
har en radiokanal på grooveshark på så tyst att den knappt högt. hör inte riktigt låtarna, men låtarna är inte viktigt längre. bara det aldrig blir helt tyst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar