har aldrig förstått det här med att "vika ut sina känslor på internet". det är lite pinsamt och mycket känsligt att skriva om sanna saker, saker med substans, saker som betyder något. på samma sätt som det är lite pinsamt att posta en nakenbild på sig själv, "sånt har ingen plats på internet och bloggar". liksom, alla har vi kroppar alla är vi nakna ibland och så är det, men det är ändå pinsamt med nakenhet.
jag har iochförsig aldrig förstått varför man skulle vilja skriva ur sig saker på internet, jag förstår inte att man vågar så länge man inte gör det anonymt. jag vet mycket om många som inte har en aning om vem jag är. men ändå, varför tar så många så illa upp?
alltså, jag vet inte. i en del av ett accepterande tänk vilket jag eftersträvar , ska jag själv försöka tänka lite på det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar