jag påminner mig själv om att grått minus svart inte blir vitt utan ingenting, ying utan yang är inte ens konturer och livet utan kaos skulle inte vara pastell och sockersött. försöker finna en logisk förklaring till att allting, ALLTING blir svårt att andas in, så fort det börjar se bra ut. kännas lugnt och bekvämt. och jag finner den, förklaringen, och och om igen. motvikt.
vill inte vara en sån som förstorar upp saker, inte vara den som är den, pratar sällan högst och aldrig persoligast, men kan likförbannat inte låta bli att få panik då och då. gör om, men gör inte rätt. historien upprepar sig, med slipade detaljer. bränt barn flyr eld, jag flyr killar. och problem. hejdå, sopar er under mattan på allvar nu.
åt godis förut, såna där pastelliga sockrade jordnötter med choklad. herregud vad gott vilken sockerchock herregud vad illa jag mår nu.
fasader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar